Förlossningsdepression.

Idag tänker jag dela med mig av hur vår första tid tillsammans med Oliver har varit. Det kommer inte vara lätt att skriva om men jag vill ändå dela med mig av hur det kan bli när man blir förstagångsmamma. 
 
Hela världen blev upponer för oss båda två, eller alla tre kanske. Ingenting kommer någonsin att vara som det har varit innan. Det har/hade jag så svårt för att inse och acceptera. Jag har gråtit över att inte kunna få vara ensam med min sambo utan att vi alltid ska ha någon annan att ta hand om. Jag kan inte längre sätta mig själv i första hand utan det är Oliver som går först. Allt detta har tagit så hårt på mig att jag mest har gråtit sedan vi kom hem från BB. Vissa dagar har varit bättre än andra men tårar har fällts varje dag. Jag har i omgångar önskat att Oliver inte kom till oss och det är hemska tankar och jag har haft sånna skuldkänslor för att jag har tänkt så här. Ibland har jag velat gå under jorden och bara dra klockan tillbaks några veckor. Allt detta har varit jobbigt att tänka och jag har mått så dåligt för alla hemska tankar jag har tänkt. Vi har en underbar liten pojke som är fullt frisk och som mår alldeles utmärkt och som behöver sin mamma och sin pappa och så tänker hans mamma att hon ibland inte vill ha sin son. Det är jättejobbigt och har varit jättejobbigt.
 
Att ha ångest är något jag inte önskar någon människa för det är hemskt. Hela livet raseras och du vill inte göra någonting. När man har en psykisk åkomma är det tufft att komma tillbaka till sig själv utan hjälp. Jag fick i fredags kontakt med en kurator på BVC som jag pratade en timme med. Jag tycker dock inte att det hjälpte så mycket. Jag grät en del och av gråta blir man trött, otroligt trött. Men jag var ärlig och berättade hur jag känner och hur jag tänker. C var med mig och givetvis lilla Oliver också. C fick säga sitt ur sin synpunkt och jag fick säga hur jag känner över allt. Vi bestämde sen att vi ska ses igen igår tisdag. Kuratorn nämner att det är som en kris att skaffa barn, hela livet blir vänt upponer och ingenting blir som det har varit en gång. Och jag som har svårt för förändringar tycker detta är jättetufft men jag vet att det kommer bli alldeles underbart när den första tiden har lagt sig och Olivers första leende kommer emot mig och jag smälter. Hihi. 
 
Det är väldigt vanligt som förstagångs mamma att ha dessa tankar och känna så som jag gör men det är ingen som vågar tala om det. Men det man vet är att det blir bättre. Man får ge det tid för en vacker dag så ljusnar det och allt blir bra igen och det är redan på väg att bli bättre så det känns väldigt skönt. Oliver är så fin och han är något som jag o C har skapat tillsammans och det är otroligt hur snabbt 9 månader egentligen gick och nu ligger han här hos oss och vi är de bästa föräldrarna åt honom.
 
<3
 
 

Kommentarer från er söta läsare.
» LillaJag-

Det är nog många som känner som du.. bästa är att komma till insikt att man mår dåligt och först då kan man ta emot hjälp... !

2013-08-19 // 13:11:52
URL: http://lillajagfoto.blogspot.se
» LillaJag-

Det är nog många som känner som du.. bästa är att komma till insikt att man mår dåligt och först då kan man ta emot hjälp... !

2013-08-19 // 13:13:09
URL: http://lillajagfoto.blogspot.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
Vinn presentkort, helt gratis! - www.vinnpresentkort.nu
Spela poker, casino, bingo m.m online. Massor av bonusar på Bonusar inom Poker, Casino, Slots med mera - PokerCasinoBonus