Dödstrött.

Gud jag dör, jag är så trött att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Natten har gått bra men det blir ju ingen bra sömn av det men det kanske bara är att vänja mig vid detta för det är så här det kommer vara om dagarna. Jisses vad tråkigt det är att gå runt och ständigt vara trött, jag riktigt avskyr det. Men jag vet också att jag är trött för att min son ska ha det bra så då tänker jag på honom och då blir det bättre men jag hade hemskt gärna velat sova nätterna igenom. Detta med sömnen påverkar mig så negativt och jag funderar så mycket på det och jag får inte göra det säger psykologen. =( Jag ältar och det är förbjudet att göra det... 
 
Jag somnade vid 23 igår kväll och sen vaknade han klockan 1 men somnade snabbt igen vid halv 2. Så jag somnade om till 4 då han vaknade igen så  han sov inte så länge den gången. Sen somnade han om igen vid 5 och då sov jag till 7 och sen kom C hem och störde mig i min sömn. Oliver sov till 9.30 och det hade jag också kunnat göra men nä, det kunde jag inte. Jag var klarvaken vid 8 och fråga mig inte varför men jag låg kvar i sängen iaf. Nu längtar jag bara efter att få gå o lägga mig och sova en hel natt men det kommer jag inte få göra på ett bra tag såvida inte jag o C kommer överens om att få sova en hel natt. C ska jobba inatt igen så jag blir själv även inatt men det kommer säkert gå bra. Hoppas jag får sova lite mer och inte oroa mig och lyssna efter ljud inatt och jag hoppas att Oliver sover lika bra inatt.
 
Nu har han somnat i soffan men han vaknar nog snart och vill äta. Jag däremot tänker gå och lägga mig tidigt och titta på en film i sängen. C cyklar vid halv 10 och då går jag o lägger mig om Oliver sover, annars får jag vara vaken helt enkelt eller få honom till att sova. Nu får vi se hur länge han sover, får om jag inte är helt ute och cyklar så är han hungrig vid 20.30.
 
Nu är det sista kvällskrysset eller vad det heter.
 
Snälla ni som läser, hur fan orkar ni med att inte sova om nätterna? Ge mig tips...

Ännu en träningsdag.

Idag är det fredagen den 30 augusti och det är fortfarande varmt och skönt ute. Jag är ensam med Oliver idag igen för C är i Linköping hos sin pappa och hjälper honom flytta en soffa så jag har fått ännu mer träning med Oliver idag och det känns bra. Inatt ska jag vara själv med honom hela natten för C börjar jobba. Nu jobbar han 2 nätter och sen är han ledig en dag. Lite smånervös är jag men det kommer gå jättebra, jag gör ju samma saker med Oliver när jag är med C som jag gör när jag är själv så det ska inte vara några problem. Idag har jag hunnit duscha också medan Ollie låg i vagnen. Man får passa på när tid ges ;)
 
Jag ska försöka ge mig ut och gå idag tänkte jag. Just det, igår sov inte Oliver någonting på hela dagen förutom 3 h och det tycker inte jag är mycket för en bebis på 6  veckor men det kanske är så att han har hittat dygnsrytmen och det känns ju skönt i o för sig. =) I går kväll somnade han 20 och sov till 02. Sen vaknade han och åt och somnade om igen, därefter imorse vaknade han 05.30 och ville äta sen somnade om till 10 imorse. Så gissa om han var trött igår och inatt. Haha. Hoppas han fortsätter såhär nu för det är ju toppen om det håller i sig. =)
 
Idag ska jag passa på o dammsuga här hemma för det behövs verkligen, iaf på nedanvåningen för det ser ut som fan på golvet här hemma. Prästen ringde oss innan så hon kommer hit och träffar oss samma vecka Oliver ska döpas och går igenom hur allt ska se ut och så. Mina bröder ska sjunga på dopet så jag får tala om för henne att de ska ta med utrustning för det själva. =)
 
Ha en bra fredag!
 
 

Ensam igen.

Idag är jag ensam med Oliver igen och det känns lika bra idag. =) Just nu har vi en man här som ska installera vår parabol till oss. Vi har valt att inte längre ha Bredbandsbolaget som leverantör av vår TV utan vi har nu valt VIASAT istället och hoppas på att de kommer leverera bättre TV till oss utan en massa strul.
 
C är på väg hem från jobbet, han har varit och fixat en massa saker inför jobbet imorron. Han ska jobba natt hela helgen så jag ska vara ensam 3 nätter i helgen och det får gå som det vill helt enkelt som psykologen säger. Jag har idag varit på möte hos henne ang mitt mående och jag har fått hem en del uppgifter som jag ska göra tills nästa vecka när vi ska träffas igen. Det är skönt att gå och prata med henne om hur vi har haft det och att det ska bli bra snart osv. Man får inte vara rädd för att ta tag i sitt liv när man mår lite dåligt, det finns hjälp att få och man ska inte vara rädd för att ta den hjälp som erbjuds. 
 
C ska köra och hämta fåtöljer som vi har köpt som vi ska ha på ovanvåningen. =) 500 kr för två st Ektorpsfåtöljer så jag hoppas att de är fina så han tar med sig de hem. Sen får vi se vad dagen har att erbjuda. Jag ska iväg och bygga naglar imorgon tänkte jag. Behöver bli fin nu när de är avbitna allihopa. Typiskt. Så nu ska jag bli fin igen som jag brukar vara. =)
 
Kramis

Lilleman snart 6 veckor.

Ja det har redan gått 6 veckor sedan lillfisen kom till oss och idag är han inne på sin 6:e vecka. Gud vad fort det har gått men vi har haft en sån tuff start att det bara kan bli bättre. Nu ligger lillfisen efter att ha ätit jättebra i sin babysitter och myser lite men jag funderar på om jag ska ta och gå ut en runda så han kan få lite lugn och kanske somna i vagnen. Jag vet inte om det är så bra att han ligger och sover i sin babysitter, kan ni sånt?
Det står på internet att det är helt okej att bebisar sover i sin babysitter men jag tänker mer på deras rygg?
 
Vi har under helgen varit nere i Skåne hos mamma och pappa. Vi hade hoppats på att det skulle vara en kul vistelse där nere men i lördags blev Oliver sjuk och kaskadkräktes så vi fick åka in till sjukhuset och bli inlagda. Det var inte alls roligt och det var sååå synd om honom. Han pep och pep och enligt ett test så hade han en virusinfektion i kroppen och det kan inte ha varit roligt. Idag är han bättre och ligger nu och jollrar som han brukar göra. Vi fick som sagt stanna under natten för observation och då fick vi dela rum med en annan liten kille och hans mamma. Så värdelöst att dela rum med någon annan. Vi som har spädbarn kan väl få ett eget rum att sova i kan jag tycka men allt handlar väl om pengar? I vilket fall som helst så är Oliver betydligt bättre idag och vi kunde igår efter att ha varit på sjukhuset i Lund få klartecken att åka hem till Motala och så underbart. Natten har varit bra och han har sovit som han brukar göra, somnade 23.30 och vaknade 02.30 och sen sov till 06.40 så det är helt okej. Dock så får vi ju aldrig ta igen vår sömn så vi är ständigt trötta men relativt pigg idag ändå. 
 
C är iväg med sin pappa ute i skogen och har en trevlig stund tillsammans. För första gången är jag själv med Oliver sedan han kom. Själv en längre tid och det har gått jättebra. Men jag tycker det är lite jobbigt när han piper för jag vet inte riktigt vad det är han vill då. Men det är ju antingen att byta blöja, äta mat eller bara få vara lite nära. C skulle komma hem runt 13-14-tiden sa han så han lär väl komma in här om ett tag och då tänkte jag att jag ska gå och vila en stund för det är krävande att ha barn. Det gäller att vara på hugget hela tiden. Men det är mysigt och för första gången kan jag njuta av bebistiden. Jag fick en wake-up-call på sjukhuset att jag inte kan hålla på o tramsa med en massa ångest och grejer utan nu är det tillbaks till livet som gäller och njuta av tiden med Oliver. Vi vet inte hur länge vi får behålla honom, ja asså  nu tänker jag att man ska ta tillvara på tiden och inte slösa bort den på att må dåligt eller hålla på att älta en massa som jag är så duktig på. Nä nu får det vara bra och det är dags att ta tag i livet. Idag mår jag bra och myser här hemma med Ollie. 
 
Ha en bra dag!

Bättre.

Det börjar bli bättre för oss alla här i familjen och vi börjar komma in i rutiner. Idag har jag varit med Oliver på hörseltest på lasarettet i Motala. Det är inga som helst fel på hans öron. =) Jag åkte själv för första ggn med honom utan att ha med mig C och det var verkligen ett stort steg för mig att åka iväg själv med Oliver utan C. Det gick alldeles utmärkt och det var inte alls det minsta läskigt. Tänk att det nästan ska ha tagit en hel månad innan jag har vågat ge mig iväg på äventyr själv med honom. Varför har det varit så? Ja det är nog för att det är en ny familjemedlem och jag har aldrig haft barn innan och inte då heller vetat vad jag ska göra om det händer något. Nu vet jag vad han vill när han skriker, jag har med andra ord lärt känna honom betydligt bättre. På lördag blir han en månad gammal och tiden har bara rusat iväg.
 
Jag är fortf sjukskriven och ska vara det iaf denna vecka också sen får vi se. Vi hjälps åt här hemma med både nätter och dagar och det känns jätteskönt. Ibland blir inte livet som man har tänkt sig och det är ju egentligen det som är charmen med livet men ibland blir det åt det tråkigare hållet som det har blivit för mig. Men vi ser ljuset i tunneln och snart är vi på banan igen. =) Vi tar en dag i taget och idag har varit en bra dag. Vi var en sväng hos C's kollega på lite fika i eftermiddags och det var jättetrevligt o träffa lite folk. =) Det är också viktigt att vi får träffa lite människor.
 
Människor har vi träffat i helgen för då var vi på bröllop i Ljungskile. Det var också ett stort steg för mig att åka iväg med Oliver så långt som 37 mil hemifrån för att gå på bröllop. Det var C's kusin som gifte sig och det var så fint. Oliver skötte sig jättebra men visst var det tufft att vara på en annan plats så här tidigt men jag är glad att vi åkte. Nu har jag varit på mitt allra första bröllop och det var så mysigt. Bruden var så fin och brudgummen med såklart.
Undra när det är min tur? Ja inte nu på ett tag iaf för nu har vi fullt fokus på vår lilla krabat som växer så det knakar. Nu har han börjat vara vaken mer och det är lite oroväckande nu på nätterna, hur gör man med det? Ska han även vara mer vaken då?
 
Kramis

Förlossningsdepression.

Idag tänker jag dela med mig av hur vår första tid tillsammans med Oliver har varit. Det kommer inte vara lätt att skriva om men jag vill ändå dela med mig av hur det kan bli när man blir förstagångsmamma. 
 
Hela världen blev upponer för oss båda två, eller alla tre kanske. Ingenting kommer någonsin att vara som det har varit innan. Det har/hade jag så svårt för att inse och acceptera. Jag har gråtit över att inte kunna få vara ensam med min sambo utan att vi alltid ska ha någon annan att ta hand om. Jag kan inte längre sätta mig själv i första hand utan det är Oliver som går först. Allt detta har tagit så hårt på mig att jag mest har gråtit sedan vi kom hem från BB. Vissa dagar har varit bättre än andra men tårar har fällts varje dag. Jag har i omgångar önskat att Oliver inte kom till oss och det är hemska tankar och jag har haft sånna skuldkänslor för att jag har tänkt så här. Ibland har jag velat gå under jorden och bara dra klockan tillbaks några veckor. Allt detta har varit jobbigt att tänka och jag har mått så dåligt för alla hemska tankar jag har tänkt. Vi har en underbar liten pojke som är fullt frisk och som mår alldeles utmärkt och som behöver sin mamma och sin pappa och så tänker hans mamma att hon ibland inte vill ha sin son. Det är jättejobbigt och har varit jättejobbigt.
 
Att ha ångest är något jag inte önskar någon människa för det är hemskt. Hela livet raseras och du vill inte göra någonting. När man har en psykisk åkomma är det tufft att komma tillbaka till sig själv utan hjälp. Jag fick i fredags kontakt med en kurator på BVC som jag pratade en timme med. Jag tycker dock inte att det hjälpte så mycket. Jag grät en del och av gråta blir man trött, otroligt trött. Men jag var ärlig och berättade hur jag känner och hur jag tänker. C var med mig och givetvis lilla Oliver också. C fick säga sitt ur sin synpunkt och jag fick säga hur jag känner över allt. Vi bestämde sen att vi ska ses igen igår tisdag. Kuratorn nämner att det är som en kris att skaffa barn, hela livet blir vänt upponer och ingenting blir som det har varit en gång. Och jag som har svårt för förändringar tycker detta är jättetufft men jag vet att det kommer bli alldeles underbart när den första tiden har lagt sig och Olivers första leende kommer emot mig och jag smälter. Hihi. 
 
Det är väldigt vanligt som förstagångs mamma att ha dessa tankar och känna så som jag gör men det är ingen som vågar tala om det. Men det man vet är att det blir bättre. Man får ge det tid för en vacker dag så ljusnar det och allt blir bra igen och det är redan på väg att bli bättre så det känns väldigt skönt. Oliver är så fin och han är något som jag o C har skapat tillsammans och det är otroligt hur snabbt 9 månader egentligen gick och nu ligger han här hos oss och vi är de bästa föräldrarna åt honom.
 
<3
 
 

Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
Vinn presentkort, helt gratis! - www.vinnpresentkort.nu
Spela poker, casino, bingo m.m online. Massor av bonusar på Bonusar inom Poker, Casino, Slots med mera - PokerCasinoBonus